om prestationsångest
Just nu vill jag bara kräkas på allt jag gjorde innan jag fotade någolunda seriöst. Innan jag bytte till RAW från JPEG och Photofiltre till Photoshop, Camera Raw. Jag lär mig fortfarande och jag antar att jag kommer att uppskatta att jag inte har tagit bort alla mina fd bloggar med mina "fina" bilder i framtiden. Dock så försvann ju alla mina bilder jag någonsin hade tagit för några månader sedan pga hårddiskscrash, men det gör inte så himla mycket. Egentligen. Inte längre i alla fall.
Jag har tänkt mycket på hur jag alltid har sett livet som en tävling. Jag måste vara störst, bäst och vackrast. Det har i princip alltid varit så, men nu jobbar jag på det. Framför allt i skolan och fotograferingen har jag haft en enorm prestationsångest och jag försöker att inte jämföra mig själv med andra. Jag gör det här för att lära mig. Jag gör det här för min egna skull.
Jag må tycka att min schema är värdelöst, jag må räkna ner till studenten redan nu men fan alltså, jag har en ganska grym klass ändå. Jag kan inte tycka om alla, har jag också kommit fram till. Och det är okej. Men det här funkar nog i tre år. Jag kan nog utvecklas.
