Ja alltså, ni vet förra inlägget? Hur jag berättade om att jag nästan är lite för upptagen för att allt ska gå ihop? Det är inte nästan längre, det är ett faktum. Jag är så nära på att gå in i väggen, eller ja det har jag nog redan gjort. Har varit hemma några gånger från skolan de senaste veckorna på grund av illamående och trott att jag varit förkyld eller något, men så är det inte. Jag har mått så dåligt på grund av stress. Har alltså magkatarr på grund av min, nu, för stressiga vardag. Det känns sådär faktiskt, att jag måste dra ner tid på någonting och försöka hitta en sund balans i livet. Frågan är bara - vad? Några har föreslagit elevkåren och det har de väl belägg för, jag lägger ner så otroligt mycket tid på elevkåren. Men jag vill ju det. Jag vill lägga ner hela mitt hjärta i elevkåren. Att spendera mindre tid med mina vänner finns inte heller på världskartan. Vill nog helst av allt dra ner på skolan men det skulle nästan innebära att byta skola, att börja på en skola här i stan istället. Och det vill jag absolut inte.

 

Tror mest att jag ska försöka sänka mina krav på mig själv och inse att det är okej att misslyckas ibland, att säga ifrån och tacka nej ibland. 

 

Ville bara skriva av mig lite och kanske mest förklara för mina klasskompisar varför jag varit lite off på sistone. Vet att några kikar in här då och då. Nu ska jag skriva en sammanfattning av mänskliga rättigheter i Ungern till samhällskunskapen, bättre sent än aldrig. Puss!